Cryptophyta
Pidangan
| Cryptophyta | |
|---|---|
| Cryptomonas sp., salasahiji genus dina filum Cryptophyta anu miboga kloroplas warna coklat-zaitun. | |
| Klasifikasi ilmiah | |
| Karajaan: | |
| Filum: | Cryptophyta Pascher (1914) |
| Kelas: | Cryptophyceae |
| Ordo Utama | |
Cryptophyta (basa Sunda: Kriptofita), atanapi kawéntar ogé ku nami kriptomonad, nyaéta sakelompok alga uniselulér anu sabagéan ageung hirup di cai tawar sarta laut [1]. Ieu organisme miboga ciri has mangrupa sél anu wangunna jiga asimétris (jiga sendok) sarta miboga saluran jero (gullet) anu dilapis ku organél némbak anu disebut éktisoma [2].
Étimologi
[édit | édit sumber]Ngaran Cryptophyta asalna tina basa Yunani kryptos (κρυπτός) anu hartina "nyumput" sarta phyton (φυτόν) anu hartina "tutuwuhan" [3]. Nami ieu nujul kana ukuranana anu leutik sarta sipatna anu sakapeung hésé ditéwak dina conto cai.
Ciri Has
[édit | édit sumber]Cryptophyta miboga struktur sél anu kacida kompléksna:
- Nukléomorf: Ieu mangrupikeun sésa inti sél ti alga beureum anu hirup di jero sél kriptomonad. Ieu bukti yén Cryptophyta kawangun tina prosés éndosimbiosis sekunder [2].
- Périplas: Sélna teu miboga dinding sél selulosa, tapi dibungkus ku lapisan protéin anu disebut périplas, anu méré wangun sél anu kaku tapi fléksibel [1].
- Éjéktrisoma: Organél unik anu tiasa némbakkeun gulungan pita protéin nalika sélna kaganggu, fungsina pikeun nyingkahan prédator [2].
- Pigmén: Warna sélna rupa-rupa (héjo, coklat, beureum, atanapi biru) gumantung kana pigmén fikosianin atanapi fikoéritrin anu aya dina jero kloroplasna [1].
Klasifikasi
[édit | édit sumber]Filum ieu dibagi kana dua kelompok utama:
- Cryptomonadales: Kelompok anu miboga kloroplas pikeun fotosintésis.
- Goniomonadales: Kelompok anu henteu miboga kloroplas (héterotrof) sarta hirup ku cara ngahakan baktéri.
Rujukan
[édit | édit sumber]- 1 2 3 Adl, S. M.; et al. (2012). "The Revised Classification of Eukaryotes". Journal of Eukaryotic Microbiology. 59 (5): 429–493.
- 1 2 3 Archibald, J. M. (2009). "The Puzzle of Plastid Evolution". Current Biology. 19 (4): R163 – R168.
- ↑ Wittstein, G.C. (1852). Etymologisch-botanisches Handwörterbuch. Ansbach. hlm. 244.