Lompat ke isi

Viperidae

Ti Wikipédia Sunda, énsiklopédi bébas
Viperidae
Salah sahiji jinis oray tina kulawarga Viperidae.
Klasifikasi ilmiah
Karajaan:
Filum:
Kelas:
Ordo:
Subordo:
Infraordo:
Kulawarga:
Viperidae

Oppel, 1811

Viperidae nyaéta hiji kulawarga oray peurahan anu sumebar di ampir sakuliah dunya, iwal ti di Antartika, Australia, sarta sababaraha pulo jauh.[1] Oray dina kulawarga ieu kawéntar ku taring peurahna anu panjang sarta bisa tilep ka tukang nalika sungutna balem.[2]

Vérnakular

[édit | édit sumber]

Dina basa anu béda, kulawarga ieu miboga sababaraha nami:

  • Dina basa Sunda, anggotana sering disebut ku nami spésifikna saperti Oray taneuh atanapi Oray héjo (nanging bénten sareng sanca bulan).[3]
  • Dina basa Inggris, kawéntar ku nami Vipers atanapi Adders.[4]
  • Dina basa Indonésia disebut Beludak atanapi Bandotan.

Taksonomi

[édit | édit sumber]

Kulawarga Viperidae munggaran dideskripsikeun ku Nicolaus Michael Oppel dina taun 1811.[5] Taksonomi kulawarga ieu dibagi deui janten sababaraha sub-kulawarga utama, nyaéta Azemiopinae, Causinae, Viperinae (vipers sajati), sarta Crotalinae (oray deudeuk/pit vipers).[6]

Morfologi

[édit | édit sumber]

Viperidae miboga ciri fisik anu kontras dibandingkeun kulawarga oray sanésna:

  • Huntu Peurah: Miboga sapasang sihung panjang anu miboga saluran peurah di jerona (solenoglypha) sarta bisa ditilep.[7]
  • Awak: Umumna miboga awak anu pondok, lintuh, sarta buntut anu pondok.[8]
  • Sirah: Bentuk sirahna ilaharna semu nyegitilu sarta jelas pisan bédana jeung bagian beuheungna.[9]
  • Sénsor: Sababaraha jinis (Crotalinae) miboga liang sénsor panas (loreal pits) di antara panon sarta liang irungna pikeun ngadetéksi mangsa.[10]

Habitat

[édit | édit sumber]

Anggota Viperidae bisa kapanggih dina rupa-rupa habitat, ti mimiti gurun anu garing, leuweung hujan tropis, dugi ka daérah pagunungan anu luhur.[11] Kalolobaanana hirup di luhur taneuh (terestrial), nanging aya ogé anu hirup dina tangkal (arboreal) saperti oray héjo.[12]

Konservasi

[édit | édit sumber]

Sababaraha spésiés Viperidae asup kana daptar sato anu kaancam tumpur alatan habitatna ruksak sarta sering dipaéhan ku manusa kusabab dianggap bahaya.[13] Perlindungan hukum diatur ku nagara masing-masing sarta sababaraha jinis asup kana Appendix CITES.[14]

Référénsi

[édit | édit sumber]
  1. Pyron, R. A., et al. (2013). A phylogeny and revised classification of Squamata. BMC Evolutionary Biology, 13(1), 93.
  2. Jackson, K. (2003). The evolution of venom-delivery systems in snakes. Zoological Journal of the Linnean Society, 137(3), 337-354.
  3. Kamus Basa Sunda R.A. Danadibrata. (2006). Kiblat Buku Utama.
  4. Mallow, D., Ludwig, D., & Nilson, G. (2003). True Vipers: Natural History and Toxinology of Old World Vipers. Krieger Publishing Company.
  5. Oppel, N. M. (1811). Die Ordnungen, Familien und Gattungen der Reptilien, als Nachtrag vorgetragen.
  6. McDiarmid, R. W., Campbell, J. A., & Touré, T. (1999). Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference.
  7. Fry, B. G. (2005). From genome to "venome": Molecular origin and evolution of the snake venom proteome. Genome Research.
  8. Murphy, J. C., & Henderson, R. W. (1997). Tales of Giant Snakes. Krieger Publishing Company.
  9. Gopalakrishnakone, P. (1994). Snakes of Medical Importance: Asia-Pacific Region.
  10. Campbell, J. A., & Lamar, W. W. (2004). The Venomous Reptiles of the Western Hemisphere.
  11. Barker, D. G., & Barker, T. M. (1994). Pythons of the World. Advanced Vivarium Systems.
  12. Shine, R. (1991). Australian Snakes: A Natural History.
  13. IUCN Red List. (2025). Global Snake Assessment.
  14. Stuart, B., et al. (2012). Viperidae conservation status report.