Histidin

Ti Wikipédia Sunda, énsiklopédi bébas
l-Histidin

Rumus rangka histidin (wangun zwitterionik)
Wasta
Wasta IUPAC
Histidin
Wasta lian
Asam 2-amino-3-(1H-imidazol-4-il)propanoat
Pananda
Modél 3D (JSmol)
ChEBI
ChEMBL
ChemSpider
DrugBank
ECHA InfoCard 100.000.678
KEGG
UNII
Sipat
C6H9N3O2
Massa molar 155157 g·mol−1
4.19g/100g @ 25 °C [1]
Baya
NFPA 704
NFPA 704 four-colored diamondFlammability code 1: Must be pre-heated before ignition can occur. Flash point over 93 °C (200 °F). E.g., canola oilHealth code 1: Exposure would cause irritation but only minor residual injury. E.g., turpentineReactivity code 0: Normally stable, even under fire exposure conditions, and is not reactive with water. E.g., liquid nitrogenSpecial hazards (white): no code
1
1
0
Iwal disebutkeun séjén, data nu dipidangkeun keur matéri dina kaayaan baku (dina 25 °C, 100 kPa).
Rujukan kotak info

Histidin (lambang His atawa H)[2] nyaéta asam α-amino ésénsial anu dipaké dina biosintésis protéin. Histidin ngandung gugus α-amino (wangun –NH3+ diprotonasi dina kaayaan biologis), gugus asam karboksilat (wangun –COO deprotonasi dina kaayaan biologis), jeung ranté gigir imidazol (diprotonasi parsial), kaasup golongan asam amino muatan positip dina pH pisiologis. Mimitina dianggap ésénsial ukur keur orok, kadieunakeun kapanggih ésénsial ogé pikeun sawawa.[3] Kode genetikna disandi ku kodon CAU jeung CAC.

Histidin munggaran diisolasi ku dokter Jérman Albrecht Kossel jeung Sven Gustaf Hedin taun 1896.[4], mangrupakeun prékursor histamin, agén inflamatori pital dina réspon imun.

Baca ogé[édit | édit sumber]

Rujukan[édit | édit sumber]

  1. http://prowl.rockefeller.edu/aainfo/solub.htmCitakan:Full citation needed
  2. "Nomenclature and Symbolism for Amino Acids and Peptides". IUPAC-IUB Joint Commission on Biochemical Nomenclature. 1983. Diarsipkan dari versi asli tanggal 9 October 2008. Diakses tanggal 5 March 2018.  Archived 9 Oktober 2008 di Wayback Machine
  3. Kopple, J D; Swendseid, M E (1975). "Evidence that histidine is an essential amino acid in normal and chronically uremic man". Journal of Clinical Investigation 55 (5): 881–91. doi:10.1172/JCI108016. PMC 301830. PMID 1123426. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&artid=301830. 
  4. Vickery, Hubert Bradford; Leavenworth, Charles S. (1928-08-01). "On the Separation of Histidine and Arginine" (dalam bahasa en). Journal of Biological Chemistry 78 (3): 627–635. doi:10.1016/S0021-9258(18)83967-9. ISSN 0021-9258. http://www.jbc.org/content/78/3/627.full.pdf. 

Tutumbu kaluar[édit | édit sumber]