Cau
| Cau | |
|---|---|
| Tangkal cau | |
| Klasifikasi ilmiah | |
| Kingdom: | Plantae |
| Division: | Magnoliophyta |
| Class: | Liliopsida |
| Order: | Zingiberales |
| Family: | Musaceae |
| Genus: | Musa |
| Spésiés | |
|
Tina hibrid; aos di handap |
|
Cau téh ngaran umum pikeun tutuwuhan herbaceous ti genus Musa, ogé pikeun nyebut buahna. Ieu tutuwuhan téh pituin ti wewengkon tropis Asia Tenggara, tapi kiwari geus dibudidayakeun ampir di sakabéh wewengkon tropis.[1]
Cau téh anggota kulawarga Musaceae. Sacara tradisional dipelak pikeun diala buah jeung daunna, laju kadieunakeun diala ogé seratna sarta dipelak pikeun hiasan. Gebogna (pseudostem) nu jangkungna bisa nepi ka 2–8 m, sarta panjang daun nepi ka 3,5 m.
Buah cau ngaranggeuy dina bentuk sisir (20-an) dina turuyna (3-20 sisir), beuratna bisa nepi ka puluhan kilo (30–50 kg). Beurat buahna rata-rata 125 g, nu 75%-na cai. Buah cau euyeub ku vitamin A, B6, C, jeung kalium.
Kiwari, cau dipelak di 132 nagara, panglobana dibanding bungbuahan séjénna. Lian ti didahar langsung, cau ogé sok dijieun salé jeung kiripikna. Di pasar internasional, cau paling loba diékspor ka AS jeung Uni Éropah.
Daptar eusi |
Rupa-rupa cau di Tatar Sunda [édit]
- cau ambon
- cau apu
- cau emas
- cau kepok
- cau kulutuk
- cau muli
- cau susu
- cau cere
- cau raja bulu
- cau limpung
- cau nangka
- cau kapas
- cau bangkawulu
- cau hurang
Galeri [édit]
Rujukan [édit]
- Wikipédia basa Inggris. Banana. Dicutat 20 Séptémber 2007.
- FAO. Bananas Commodity notes: Final results of the 2003 season, 2004
- Denham, T., Haberle, S. G., Lentfer, C., Fullagar, R., Field, J., Porch, N., Therin, M., Winsborough B., and Golson, J. Multi-disciplinary Evidence for the Origins of Agriculture from 6950-6440 Cal BP at Kuk Swamp in the Highlands of New Guinea. Science, June 2003 issue.
- Skidmore, T., Smith, P. - Modern Latin America (5th edition), (2001) New York: Oxford University Press)
- Editors (2006). "Banana fiber rugs". Dwell 6 (7): 44. Brief mention of banana fibre rugs
- Leibling, Robert W. and Pepperdine, Donna (2006). "Natural remedies of Arabia". Saudi Aramco World 57 (5): 14. Banana etymology, banana flour
Tumbu kaluar [édit]
- Complete nutritional information.
- Banana research at the International Institute of Tropical Agriculture (IITA)
- International Network for the Improvement of Banana and Plantain (INIBAP)
- International Banana Society (IBS)
- Honduran Foundation of Agricultural Research: Bananas & Plantains
- Banana from Fruits of Warm Climates by Julia Morton
- Banana Fruit Facts - California Rare Fruit Growers.
- Tracing antiquity of banana cultivation in Papua New Guinea
- Bananas could split for good
- Bananas not on verge of extinction, says FAO.
- Plant pathologists unpeel rumors of banana extinction
- The influence of banana stem extract on urinary risk factors for stones
- Weaving Kijoka Banana Fiber Cloth
- Washington Banana Museum (loba pisan gambarna, boh poto antik atawa iklan)
- Anatomy of Banana Flowers
- A future with no bananas? From New Scientist, 13 May 2006
- Concern at vanishing bananas, FAO urges search for wild banana species, Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), 3 May 2006
- Banana, spread from India by Alexander the Great, threatened on home turf – UN News center, 3 May 2006
- Without a genetic fix, the banana may be history, by David Ewing Duncan, the San Francisco Chronicle, April 5, 2004
| Artikel ieu mangrupa taratas, perlu disampurnakeun. Upami sadérék uninga langkung paos perkawis ieu, dihaturan kanggo ngalengkepan. |