Bispénol A
| Wasta | |
|---|---|
| Wasta IUPAC dipréférénsi
4,4′-(Propana-2,2-diil)dipénol | |
Wasta lian
| |
| Pananda | |
Modél 3D (JSmol) |
|
| ChEBI | |
| ChEMBL | |
| ChemSpider | |
| DrugBank | |
| ECHA InfoCard | 100.001.133 |
| Nomer EC | 201-245-8 |
| KEGG | |
PubChem CID |
|
| UNII | |
| Nomer UN | 2924 2430 |
CompTox Dashboard (EPA) |
|
| |
| |
| Sipat | |
| C15H16O2 | |
| Massa molar | 228291 g·mol−1 |
| Panampilan | padetan bodas |
| Bau | Pénolik, médis |
| Dénsitas | 1.20 g/cm3 |
| Titik lebur | 155 °C (311 °F; 428 K)[1] |
| Titik golak | 250–252 °C (482–486 °F; 523–525 K)[1] at 13 torrs (0.017 atm) |
| 0.3 g/L (25 °C)[2] | |
| log P | 3.41[3] |
| Tekanan uap | 5×10−6 Pa (25 °C)[4] |
| Baya[5] | |
| Piktogram GHS | |
| Kecap sinyal GHS | Bahya |
| H317, H318, H335, H360, H411[5] | |
| P201, P202, P261, P273, P302+P352, P304+P340, P305+P351+P338, P308+P313, P333+P313, P363, P403+P233[5] | |
| NFPA 704 | |
| Titik hurung | 227 °C (441 °F; 500 K)[5] |
| 510 °C (950 °F; 783 K)[5] | |
| Rujukan kotak info | |
Bispénol A (BPA) nyaéta sanyawa kimia anu utamana dipaké dina manupaktur rupa-rupa plastik. Wangunna padetan tanpa warna anu leyur dina kalolobaan pelarut organik, sabalikna dina cai.[2][6] BPA diproduksi dina skala industri ku kondénsasi pénol jeung aseton, anu produksi skala globalna ngahontal 10 juta ton taun 2022.[7]
BPA panglobana dipaké salaku ko-monomér dina produksi polikarbonat, anu ngawengku 65-70% ti sakabéh produksi BPA.[8][9], manupaktur résin époxi jeung résin pinil éster 25-30%-na.[8][9] Sésana 5% dipaké kana plastik kinerja luhur sarta aditip minor dina PVC, poliurétan, kertas termal, jeung sababaraha lianna. BPA lain plastisizer,[10] najan mindeng disebut kitu.
Pangaruh BPA kana kaséhatan geus lila jadi bahan hoghag.[11][12][13] BPA téh xénoéstrogén, boga pasipatan mirip-hormone anu nyarupakeun pangaruh éstrogén kana awak.[14] Najan pangaruhna lemah pisan, pamakéan bahan anu ngandung BPA jadi pikamelangeun, pangpangna anu dipaké pikeun dahareun,[15][16] pakéan,[17] nota balanja,[18] jeung pangeusi huntu.[19] BPA geus loba dipariksa ku badan-badan kaséhatan di loba nagara, kaasup ku WHO.[11] Sanajan paparan normal handapeun kadar risiko, sababaraha nagara geus ngawatesan leuwih ketat, pangpangna nyaram BPA dina botol kadaharan/inuman orok. Aya bukti yén paparan BPA ka orok geus nyirorot ku panyaram ieu.[20] Plastik tan-BPA geus mimiti dipaké, diganti ku bispénol séjén kayaning bispénol S jeung bispénol F, ngan angger aya nu teu yakin naha bener ieu leuwih aman atawa henteu.[21]
Baca ogé
[édit | édit sumber]- Wangun nu tumali
- 4,4'-Dihidroxibénzopénon - dipaké salaku penstabil UV dina kosmétik jeung plastik
- Dinitrobispénol A - métabolit BPA, anu némbongkeun watek ngaruksak éndokrin nu leuwih hadé
- HPTE - métabolit inséktisida sintétik métoxiklor
- Lianna
- 2,2,4,4-Tétramétil-1,3-siklobutanadiol - gaganti BPA generasi anyar
- 4-tert-Butilpénol - dipaké salaku pangatur panjang ranté dina produksi résin polikarbonat jeung époxi
Rujukan
[édit | édit sumber]- 1 2 Mitrofanova, S. E.; Bakirova, I. N.; Zenitova, L. A.; Galimzyanova, A. R.; Nefed’ev, E. S. (September 2009). "Polyurethane varnish materials based on diphenylolpropane". Russian Journal of Applied Chemistry. 82 (9): 1630–1635. doi:10.1134/S1070427209090225. S2CID 98036316.
- 1 2 Shareef, Ali; Angove, Michael J.; Wells, John D.; Johnson, Bruce B. (11 May 2006). "Aqueous Solubilities of Estrone, 17β-Estradiol, 17α-Ethynylestradiol, and Bisphenol A". Journal of Chemical & Engineering Data. 51 (3): 879–881. doi:10.1021/je050318c.
- ↑ Robinson, Brian J.; Hui, Joseph P.M.; Soo, Evelyn C.; Hellou, Jocelyne (2009). "Estrogenic Compounds in Seawater and Sediment from Halifax Harbour, Nova Scotia, Canada". Environmental Toxicology and Chemistry. 28 (1): 18. doi:10.1897/08-203.1. S2CID 13528747.
- ↑ "Chemical Fact Sheet – Cas #80057 CASRN 80-05-7". speclab.com. 1 April 2012. Diarsipkeun ti asli tanggal 12 February 2012. Diaksés tanggal 14 June 2012. Archived 12 Pébruari 2012 di Wayback Machine
- 1 2 3 4 5 Sigma-Aldrich Co. Retrieved on 22-05-2022.
- ↑ Salah ngutip: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamaFiege - ↑ Salah ngutip: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamaproduction - 1 2 Salah ngutip: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamaEU2008 - 1 2 Salah ngutip: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamaTom2021 - ↑ Cadogan DF, Howick CJ (2000). "Plasticizers". Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry. doi:10.1002/14356007.a20_439. ISBN 3527306730.
- 1 2 Salah ngutip: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamaWHO - ↑ Salah ngutip: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamaGerman2011 - ↑ Salah ngutip: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamaGLP - ↑ Egan M (2013). "Sarah A. Vogel. Is It Safe? BPA and the Struggle to Define the Safety of Chemicals". Isis. 105 (1). Berkeley: University of California Press: 254. doi:10.1086/676809. ISSN 0021-1753.
- ↑ Geens T, Aerts D, Berthot C, Bourguignon JP, Goeyens L, Lecomte P, et al. (October 2012). "A review of dietary and non-dietary exposure to bisphenol-A". Food and Chemical Toxicology. 50 (10): 3725–3740. doi:10.1016/j.fct.2012.07.059. PMID 22889897.
- ↑ Noonan GO, Ackerman LK, Begley TH (July 2011). "Concentration of bisphenol A in highly consumed canned foods on the U.S. market". Journal of Agricultural and Food Chemistry. 59 (13): 7178–7185. doi:10.1021/jf201076f. PMID 21598963.
- ↑ Xue J, Liu W, Kannan K (May 2017). "Bisphenols, Benzophenones, and Bisphenol A Diglycidyl Ethers in Textiles and Infant Clothing". Environmental Science & Technology. 51 (9): 5279–5286. Bibcode:2017EnST...51.5279X. doi:10.1021/acs.est.7b00701. PMID 28368574. Archived 2022-12-29 di Wayback Machine
- ↑ Salah ngutip: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamapaper1 - ↑ Ahovuo-Saloranta A, Forss H, Walsh T, Nordblad A, Mäkelä M, Worthington HV (July 2017). "Pit and fissure sealants for preventing dental decay in permanent teeth". The Cochrane Database of Systematic Reviews. 2017 (7): CD001830. doi:10.1002/14651858.CD001830.pub5. PMC 6483295. PMID 28759120.
- ↑ Salah ngutip: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamaauto - ↑ Thoene M, Dzika E, Gonkowski S, Wojtkiewicz J (February 2020). "Bisphenol S in Food Causes Hormonal and Obesogenic Effects Comparable to or Worse than Bisphenol A: A Literature Review". Nutrients. 12 (2): 532. doi:10.3390/nu12020532. PMC 7071457. PMID 32092919.
Citakan:Modulator reséptor androgén Citakan:Modulator reséptor éstrogén
- Webarchive template wayback links
- Chemical articles with multiple compound IDs
- Multiple chemicals in an infobox that need indexing
- ECHA InfoCard ID ti Wikidata
- Chembox nu gaduh data GHS
- Articles containing unverified chemical infoboxes
- Chembox image size set
- 2,2-Bis(4-hidroxipénil)propana
- Bis(4-hidroxipénil)métana
- Bahan kimia komoditas
- Disruptor éndokrin
- Agonis GPER
- Antiantrogén nonstéroid
- Xénoéstrogén
- Monomér
- Halaman dengan kesalahan referensi
