Attaléa

Ti Wikipédia Sunda, énsiklopédi bébas
Attaléa
Tall, single-stemmed palm standing alone in a field of grass with scattered shrubs and palms. The low hills in the background are forested. The leaves are all angled above horizontal, and are shorter than the stem. A single brownish-yellow infructescence is visible just below the leaves. The lower half of the stem is bare, but the upper half has old leaf-based still attached. Ferns and a strangler fig grow on the upper part of the stem just below the leaves, rooted in the old leaf bases.
Attalea brasiliensis
Klasifikasi ilmiah
Karajaan:
Type species
Attalea amygdalina
Kunth
Kaanékaragaman
Antara 29 jeung 67 spésiés
Sinonim[1]

Attaléa (Attalea) nyaéta hiji génus palem-paleman pituin wewengkon tropis buana Amérika, saperti Méksiko, Karibia, Amérika Tengah, sarta Amérika Kidul. Tutuwuhan anu asup kana génus ieu boga cicirén mirip jeung kalapa.[2]

Sajarah[édit | édit sumber]

Génus Attaléa mimiti diungkabkeun ku Carl Sigismund Kunth di taun 1816 dumasar spésimén anu dikumpulkeun ku Alexander von Humboldt jeung Aimé Bonpland,[1]

Asal ngaran ieu génus nyaéta ti Attalus III Philometor, raja Pergamon (hiji kota di Yunani Kuna, kiwari aya di Turki), anu dipikawanoh ku minatna kana tutuwuhan ubar.[3] Jumlah daun dina tutuwuhan rupa-rupa, ti mimiti 3 nepi ka 35, beuki gedé tutuwuhanna, mangka beuki loba jumlah daunna.[3] Salah sahiji spésiésna nyaéta amygdalina, mangrupa tutuwuhan éndemik Kolombia.[4] Sedengkeun genera Maximiliana jeung Orbignya dijéntrékeun ku Carl Friedrich Philipp von Martius di taun 1826 [5] jeung 1837[6]. Genera Scheelea kapanggih sarta dijelaskeun ku Hermann Karsten di taun 1857,[7] sedengkeun Genera Ynesa kapaggih sarta dijelaskeun ku Orator F. Cook di taun 1942.[8]

Taksonomi[édit | édit sumber]



Beccariophoenix




Voanioala



Jubaeopsis







Cocos nucifera




Syagrus



Lytocaryum (nested within Syagrus)









Allagoptera



Polyandrococos




Parajubaea





Butia



Jubaea





Attalea




Filogéni anggota subtribe Attaleinae anu disederhanakeun, dumasar tujuh lokus gén WRKY.[9]

Attaléa ditempatkeun dina subfamili Arecoideae, suku Cocoseae sarta sub tribus Attaleinae, jeung genera Allagoptera, Beccariophoenix, Butia, Cocos, Jubaea, Jubaeopsis, Parajubaea, Syagrus, sarta Voanioala.[10][11] Dina subtribe ieu, Attalea asup kulawarga monofiletik, sarta duduluran jeung Allagoptera, Polyandrococos, Parajubaea, Butia, sarta Jubaea.[9]

Aya perkara anu teu sapuk ngeunaan Attaléa, antara dianggap jadi hiji génus tunggal, atawa sakelompok génus anu patali. Dina buku Pituduh Lapangan Pikeun ka Talapak Amérika taun 1996, Andrew Henderson, Gloria Galeano, jeung Rodrigo Bernal ngagabungkeun sakabéh spésiés kana subtribe Attaleinae jadi hiji génus, Attaléa. Dina bukuna Perlakuan Taksonomi Palm Subtribe Attaleinae, ahli botani Amérika Sidney F. Glassman ngabagi kelompok menjadi lima genera, nyaéta Attalea, Orbignya, Maximiliana, Scheelea sarta Ynesa,[12] sanajan manéhna mikir kamungkinan yén Ynesa colenda, hiji-hijina anggota éta génus, sabenerna mangrupa hibrida.[13] Rafael Govaerts jeung John Dransfield ngajéntrékeun yén Attaléa mangrupa hiji génus, dina buku maranéhna anu judulna World Checklist of Palms,[14] sarta Jean-Christophe Pintaud nuluykeun pamakéan ieu dina pembahasanana di génus 2008.[12]

Kagunaan[édit | édit sumber]

Spésiés-spésiés Attaléa miboga sajarah panjang jeung jelema. Carbonised Attalea maripa kungsi kapanggih di situs arkéologi di Kolombia anu asalna ti taun 9000 Saacan maséhi.[15] Babaraha spésiés jadi sumber penting minyak nabati, jarami, siki anu bisa didahar, jeung serat. Daun Attalea butyracea jeung maripa dipaké pikeun jarami. Babaraha spésiés nyaéta kalapa sawit, jeung speciosa di antara anu pangpentingna sacara ékonomi.[3] Produk anu diékstraksi ti speciosa ngarojong leuwih ti 300.000 rumah tangga di Maranhão, nagara bagian Brasil di taun 2005,[16] sarta di taun 1985 ngarojong leuwih ti 450.000 rumah tangga di sakabéh wewengkon di Brasil.[17] Serat piassava, anu diékstrak tina daun funifera, sacara komérsial penting,[3] sarta ngahasilkeun kira-kira US $ 20 juta pendapatan taunan pikeun patani Brasil di taun 1996.[18]

Galéri[édit | édit sumber]

Tingali ogé[édit | édit sumber]

Tutuwuhan

Rujukan[édit | édit sumber]

  1. a b "Attalea Kunth in F.W.H.von Humboldt, A.J.A.Bonpland & C.S.Kunth, Nov. Gen. Sp. 1: 309 (1816)". World Checklist of Selected Plant Families. Diakses tanggal 2020-03-03. 
  2. "Attalea - an overview | ScienceDirect Topics". www.sciencedirect.com. Diakses tanggal 2020-03-03. 
  3. a b c d Henderson, Andrew; Gloria Galeano (1995). Field Guide to the Palms of the Americas. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. pp. 153–164. ISBN 0-691-08537-4. 
  4. accept_id = 17763 & repSynonym_id = -9998 & name_id = 17763 & status = true " Attalea amygdalina ". Daftar Periksa Dunia dari Keluarga Tumbuhan Terpilih. Diakses tanggal 2020-03-03. 
  5. " Maximiliana ". Daftar Periksa Dunia dari Pabrik Terpilih Keluarga. Diakses tanggal 2020-03-03. 
  6. Accept_id = 17758 & repSynonym_id = -9998 & name_id = 141983 & status = false " Orbignya ". Daftar Periksa Dunia Keluarga Tumbuhan Terpilih. Diakses tanggal 2020-03-03. 
  7. " Scheelea ". Daftar Periksa Dunia Keluarga Tumbuhan yang Dipilih. Diakses tanggal 2020-03-03. 
  8. " Ynesa ". Daftar Periksa Dunia Keluarga Tumbuhan Pilihan. Diakses tanggal 2020-03-03. 
  9. a b Meerow, Alan W.; Larry Noblick; James W. Borrone; Thomas L. P. Couvreur; Margarita Mauro-Herrera; William J. Hahn; David N. Kuhn; Kyoko Nakamura et al. (2009). Joly, Simon. ed. "Phylogenetic Analysis of Seven WRKY Genes across the Palm Subtribe Attaleinae (Arecaceae) Identifies Syagrus as Sister Group of the Coconut". PLOS ONE 4 (10): e7353. Bibcode 2009PLoSO...4.7353M. doi:10.1371/journal.pone.0007353. PMC 2752195. PMID 19806212. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&artid=2752195. 
  10. Dransfield, John; Natalie W. Uhl; Conny B. Asmussen; William J. Baker; Madeline M. Harley; Carl E. Lewis. Klasifikasi Filogenetik Baru Keluarga Palem, Arecaceae. 60. p. 559–69. JSTOR 25070242. 
  11. Freitas, Cintia; Meerow, Alan W.; Pintaud, Jean-Christophe; Henderson, Andrew; Noblick, Larry; Costa, Flavia RC; Barbosa, Carlos E.; Barrington, David (2016). Phylogenetic analisis Attalea (Arecaceae): wawasan ke dalam biogeografi historis kelompok tanaman Neotropis yang baru-baru ini didiversifikasi. 182. p. 287-302. doi:10.1111 /boj.12466. 
  12. a b Pintaud, Jean-Christophe (2008). "An overview of the taxonomy of Attalea (Arecaceae)". Revista Peruana de Biología 15 (supl. 1): 055–063. http://sisbib.unmsm.edu.pe/bvrevistas/biologia/v15sup1/pdf/a06v15sup1.pdf. 
  13. Glassman, Sidney F. (1999). "Perlakuan taksonomi terhadap Subtribe Kelapa Attaleinae (Suku Cocoeae )". Illinois Biological Monographs 59: 1-414. https://www.biodiversitylibrary.org/item/105317#page/5/mode/1up. 
  14. "WCSP". Daftar Periksa Dunia Keluarga Tumbuhan Terpilih. Diarsipkan dari / versi asli tanggal 17 Mei 2008. Diakses tanggal 2020-03-04. 
  15. Morcote-Ríos, Gaspar; Rodrigo Bernal (2001). Sisa telapak tangan (Palmae) di situs arkeologi di Dunia Baru: Ulasan. 67. p. 309–50. doi:10.1007 / BF02858098. 
  16. Porro, Roberto (2005). Palms, Pastures, dan Swidden Bidang: Ekologi Politik Beralas dari "Petani Agro-Ekstraktif / Pergeseran-penggarap" di Maranhão, Brasil. 33. p. 17–56. doi:10.1007 / s10745-005-1654 -2. 
  17. May, Peter H.; Anthony B Anderson; Michael J. Balick; José Mário F. Frazão (1985). "Manfaat subsisten dari Kelapa Sawit (Orbignya martiana)". Botani Ekonomi 39: 113–129. doi:10.1007 / BF02907831. JSTOR 4254727. http://ainfo.cnptia.embrapa.br/digital/bitstream/item/81355/1/7295.pdf. 
  18. Voeks, Robert A. (2002). "Ekologi reproduksi pohon piassava ( Attalea funifera ) di Bahia, Brasil". Jurnal Ekologi Tropis 18: 121–136. doi:10.1017 / s0266467402002079.