Sahadat

Ti Wikipédia Sunda, énsiklopédi bébas

Mangrupakeun bagian tina séri
Kapercayaan Dasar Muslim


Suni: Rukun Islam

Sahadat - Ngucapkeun kalimah sahadat
Solat - Ngadegkeun solat
Zakat - Ngaluarkeun zakat
Puasa - Puasa di bulan Romadon
Haji - Munggah haji ka Mekah

Suni: Rukun Iman

Taohid - Percaya kana tunggalna Alloh
Nabi jeung Rosul - Percaya ka para nabi jeung rosul
Kutub - Percaya kana kitab-kitab Allah.
Malaikat - Percaya ka malaikat
Kiamat - Percaya kana poé panungtungan
Qodo jeung Qodar - Percaya kana takdir

Siah: Dua belas Poko Ageman

Taohid - Percaya kana tunggalna Alloh
Adalah - Kaadilan
Nubuwwah - Kanabian
Imamah - Kapamingpinan
Qiyamah - Poé panungtungan

Siah: Dua belas Cabang Ageman

Solat - Solat
Puasa - Puasa dina bulan Romadon
Haji - Munggah haji ka Mekah
Zakat - Keur fakir miskin
Khums - Saperlima pajeg
Jihad - Perjoangan
Amar-Bil-Ma'rūf - Nitah kana kahadéan
Nahi-Anil-Munkar - Ngalarang kagoréngan
Tawalla - Micinta Ahlul-Baét
Tabarro - Ngajauhan musuh Ahlul-Baét

Siah Ismaili: 7 Rukun

Walayah - Guardianship
Toharoh - Kasucian jeung kaberesihan
Solat - Solat
Zakat - Nyucikeun harta
Puasa - Puasa dina bulan Romadon
Haji - Munggah haji ka Mekaha
Jihad - Berjoang

Siah Druze: 7 Rukun

Sahadat - Ngucapkeun kalimah sahadat
Solat - Solat
Zakat - Mayar zakat
Puasa - Puasa dina bulan Romadon
Haji - Munggah haji ka Mekah
Walayah - Guardianship
Jihad - Berjoang

Séjénna

Salafi/Khawarij: Tujuh rukun Islam.

Kotak ieu: temposawalaédit

Sahadat atawa Syahadat jeung Syahadah (شهادة  Citakan:ArTranslit) (basa Turki: Şehadet) nyaéta hiji kalimah pangakuan kayakinan Islam. Dina basa Arab, hartina "nyaksénan" atawa "méré kasaksian".[1] Sahadat mangrupa nembrakeun kapercayaan kana tunggalna Gusti (Allah dina basa Arab) sarta yén Nabi Muhammad minangka utusan pangahirna. Maca dua kalimah sahadat mangrupa salah sahiji tina Lima Rukun Islam dina Islam Sunni.

  • لآ اِلَـهَ اِلاَّ لله محمد رسول الله
  • lā ilāhā illā-llāh; muḥammadun rasūlu-llāhi
  • Teu aya pangéran anging Allah; sarta Muhammad rosul Allah.


Hiji kalimah anu diucapkeun daria kalayan pinuh kajujuran, di hareupeun dua urang muslim salaku saksina. Ieu cukup pikeun salasaurang anu hayang jadi umat Islam, sahenteuna ieu anu diajarkeun di sakola tradisional atawa traditional schools.[1]


Sababaraha Muslim Syiah nambahkeun Alīyun wali Allah (Ali hartina wakil Allah) di tungtung kalimah syahadat. Ini henteu wajib pikeun Syi'ah; ini mah saukur pilihan pribadi, sanajan kalolobaan Ayatollah yebutkeun leuweuh hadé nambahkeumna.

Artikel ieu keur dikeureuyeuh, ditarjamahkeun tina basa Inggris.
Bantuanna didagoan pikeun narjamahkeun.

Sajarah[édit | édit sumber]

One of the éarliest surviving translations of the Shahadah into a foreign language is in Greek, from the reign of al-Walid I (86-96 AH, 705-715 CE): Οὐκ ἔστι[ν θεὸς εἰ μὴ ὁ θεὸς μόνος·] Μααμὲ[τ ἀπόστολος θεοῦ] (Ouk esti[n theos ei mē ho theos monos;] Maame[t apostolos theou]).[1] "There is no god except the single God; Muhammad is God's apostle", i.e. "Allah" is being translated as "God".

Kaayaan Sahadat[édit | édit sumber]

There are seven critical conditions of the Shahadah:

  • Al-`Ilm (Knowledge of the meaning of the shahadah, its negation and affirmation)
  • Al-Yaqeen (Certainty – perfect knowledge of it that counter-acts suspicion and doubt)
  • Al-Ikhlaas (Sincerity which negates shirk)
  • Al-Sidq (Truthfulness that permits neither falsehood nor hypocrisy)
  • Al-Mahabbah (Love of the shahadah and its meaning, and being happy with it)
  • Al-Inqiad (Submission to its rightful requirements, which are the duties that must be performed with sincerity to God (alone) seeking His pleasure)
  • Al-Qubool (Acceptance that contradicts rejection).

Bandéra[édit | édit sumber]

Several national flags display the Shahadah:

Perbédaan[édit | édit sumber]

It is considered correct to refer to previous figures such as prophets like Jesus (in Arabic, Isa) as Messengers (rasul), and a few groups (notably certain Sufi mystics) amend the declaration to mention prior prophets whose names are found in the Qur'an.[rujukan?]

Sometimes اشهد ان 'ašhadu 'an = "I witness that" is prefixed to éach half of the Shahadah.

Sometimes و wa = "and" is prefixed to the first word of the second half of the Shahada.

Some of the relatively small minority, labelled the "Quran Alone Muslims" consider the second part of the Shahadah incorrect and say it should not include Muhammad's name, one of the réasons being that the full Shahadah with Muhammad's name is never found in the Qur'an.

Sahadat, atawa panyaksén kaislaman
Artikel ieu salasahiji tina séri
Islam
Istilah-istilah Islam
Rukun Islam
Sahadat
SolatSaum
ZakatHaji
Kota Penting
MekahMadinah
YerusalemKufah
Kajadian
HijrahKalénder IslamIdul Fitri
Idul AdhaMaulid
Wangunan
MasjidMunara
MihrobKa'bah
Arsitéktur Islam
Rujukan Ajaran
Qur'anHaditsSunnah
FiqihFatwaSyari'ah
Madhab
Hanafi, Hambali, Maliki, Syafi'i

Tempo ogé[édit | édit sumber]

Tumbu luar[édit | édit sumber]

  1. a b bin Hashim, Profesor Emeritus Dato` Isahak Haron, Ibrahim (2016). Pahami Bacaan Shalatmubin Hashim, Profesor Emeritus Dato` Isahak Haron. Jakarta, Indonesia: Noura Books. p. 6. ISBN 9786023850037.  Disungsi22 Peb 2022